Indikationer på ökad livsmedelssmitta
Det finns indikationer på att livsmedelssmitta inom Sverige ökar. Storskaligare produktion och ökad globalisering med större rörlighet av varor inom EU samt import av animalprodukter från länder utanför EU kan öka risken för livsmedelssmitta inom Sverige. Import av djurfoder, som kan vara förorenat med exempelvis Salmonella ökar också risken för smitta från svenska köttprodukter.
Nya sjukdomsframkallande smittämnen har också förändrat bilden. Ett exempel på detta är EHEC som i stor utsträckning finns hos svenska nötkreatur. Risken är större att man som svensk smittas hemma än vid tillfällig utlandsresa. EHEC har också gett upphov till flera livsmedelsburna utbrott varav två orsakats av köttprodukter och ett av isbergssallat, som vid bevattning förorenats med kogödsel.
Hittills har livsmedelsmitta för oss svenskar oftast varit förknippad med utlandsresor, speciellt till varmare länder. Sverige har under de senaste 50 åren haft en medveten jordbruks- och livsmedelspolitik – därför är epidemier och större livsmedelsburna utbrott relativt sällsynta.
Campylobacter liksom parasitinfektioner med Giardia och Cryptosporidium är andra exempel på inhemska zoonoser. Alla tre kan finnas i förorenat dricksvatten. Även hepatit E, som är en vanlig zoonos i länder med varmt klimat smittar via dricksvatten. Smittvägarna i Sverige är okända men kommer att undersökas. Inhemsk zoonotisk smitta via livsmedel är vanligast under juli-augusti.
Uppdaterad 2008-03-27 16:27