Förekommer lyssavirus (rabies) hos svenska fladdermöss?
Rabies är en virussjukdom som framför allt drabbar djur. För att undersöka om svenska fladdermöss är bärare av det virus som orsakar rabies (lyssavirus) kommer provmaterial (serum och saliv) insamlas och analyseras under 2008.
Rabies är en akut virussjukdom som drabbar centrala nervsystemet. Sjukdomen orsakas av ett ett höljeförsett RNA-virus tillhörande familjen Rhabdovirus, genus (släkte) lyssavirus. Rabiesinfekterade djur utsöndrar virus i saliven och smitta sker via bett eller slickning. Efter exposition kan virus ligga vilande på bettstället under en tid för att därefter spridas till hjärnan där en hjärninflammation snabbt utvecklas.
Tack vare sitt geografiska läge och stränga karantäns- och införselregler är Sverige rabiesfritt sedan mer än hundra år tillbaka. Detta till skillnad från flertalet länder i Europa där rabies är mer eller mindre vanligt förekommande hos såväl markgående djur som fladdermöss.
Lite är känt om symtombilden hos lyssavirusinfekterade fladdermöss. Generellt gäller att djur som infekteras med lyssavirus uppvisar neurologiska symtom och avlider inom några veckor efter infektionstillfället. Detta gäller inte för fladdermöss. Flera studier har visat att till synes friska fladdermöss har antikroppar mot lyssavirus som ett tecken på att de kommit i kontakt med viruset. Om och i vilken omfattning dessa djur även har virus i saliven är okänt.
I den aktuella studien kommer både serum, för påvisning av antikroppar, och saliv för påvisning av virus att insamlas och undersökas.
Fladdermöss är fridlysta och får inte avlivas om de inte har livshotande skador.
I Sverige utförs sedan 1980-talet passiv övervakning av fladdermöss avseende förekomst av lyssavirus. Passiv övervakning innebär att endast upphittade döda djur undersöks. Fram till idag har provmaterial (hjärnmaterial) från omkring 500 fladdermöss undersökts, samtliga med negativt resultat. En aktiv övervakning, det vill säga provinsamling av serum och saliv från levande fladdermöss skulle bättre klargöra om lyssavirus förekommer hos svenska fladdermöss.
I Europa är rabiessmitta från fladdermöss till andra djur och människa extremt ovanligt. Vid befarad smitta kan sjukdom undvikas genom immunterapi (vaccination och immunglobulin). Projektet är ett samarbete med Smittskyddsinstitutet, Statens Veterinärmedicinska Anstalt och Naturvårdsverket.
Uppdaterad 2008-02-18 15:08