Varmare badvatten smittar mer
De pågående klimatförändringarna kommer troligen att leda till ökade nederbördsmängder och kraftigare regn även i Sverige. Detta kan leda till förändringar av vattenflöden som kan komma att ha en stor inverkan på vattenkvaliteten och därmed på infektionsläget i samhället.
Ändrade vattenflöden kan medföra att avloppsvatten läcker in i dricksvattentäkter och ledningar samt förorenar badvatten. De smittämnen som kan spridas på detta sätt är bland annat Cryptosporidium, Giardia, Salmonella, Campylobacter, calicivirus och EHEC, som alla är vanliga orsaker till mag-tarminfektioner och därmed kan finnas i avloppsvatten.
Vid avrinning från betesmark kan smittämnen från djur tillföras ytvatten som används för rekreation och dricksvattenproduktion. De flesta av de ovan nämnda organismerna är zoonotiska agens som även kan utsöndras av djur och därefter infektera människor via miljön.
Riskerna för infektioner är även kopplade till förändringar i vårt beteende. Med ett varmare klimat kommer badsäsongen att förlängas och människor kommer att bada oftare. I kombination med högre vattentemperaturer och en ökad avrinning från mark innebär detta att människor i högre grad kan exponeras för smittämnen som orsakar mag-tarminfektioner, hudinfektioner och systeminfektioner. Badsårsfeber är ett exempel där ett antal fall inträffade den varma sommaren 2006. Smittämnet Vibrio cholerae (inte den ”klassiska” koleran) finns naturligt i svenska vatten men tillväxer inte förrän vid temperaturer över 20°C. Ett annat exempel är badklåda som kan förväntas öka med ökade vattentemperaturer.
Högre vattentemperaturer (dricks- och badvatten) och hälsoeffekter hos människa. Beige rutor omfattar olika vattendrag som kan drabbas, blå rutor visar på vilket sätt högre vattentemperaturer kan leda till en hälsoeffekt, och gula rutor visar hälsoeffekter.
Källa: Klimat och Sårbarhetsutredningens bilaga B34
Exempel på möjliga hälsoeffekter p.g.a. ett ändrat beteende vid högre sommartemperaturer. Beige rutor visar vad som ligger till grund för en hälsoeffekt, blå rutor visar på vilket sätt en hälsoeffekt uppstår, och gula rutor visar hälsoeffekter.
Källa: Klimat och Sårbarhetsutredningens bilaga B34
Uppdaterad 2008-03-27 16:23
Badvatten i Sverige
I Sverige finns det omkring 3000 bad där det någon gång tagits prover för att identifiera badvattnets kvalitet. Storleken på badplatserna varierar kraftigt från stora badplatser framförallt i södra Sverige till små lokala badplatser runt om i landet. De stora badplatserna omfattas av EU-direktiv för badvatten, det rådande är från 1976 men den 24 mars 2008 ska ett nytt direktiv (2006/7/EG) implementeras i svensk lagstiftning. Enligt direktivet ska stora badplatser provtas minst tre fyra gånger per badsäsong, antalet beror på var i Sverige badplatsen ligger.
Var ifrån kommer dricksvattnet i Sverige?
Råvaran till dricksvattnet kallas råvatten och kommer ursprungligen från ytvatten eller grundvatten. Hälften av allt vatten som används till dricksvatten kommer från ytvatten, det vill säga sjöar eller rinnande vattendrag. Den andra hälften fördelar sig lika mellan naturligt grundvatten och så kallat konstgjort grundvatten. Det senare används ofta när befintligt grundvatten inte räcker till. Låter man ytvatten passera genom ett markgruslager, till exempel en grusås, får man ett konstgjort grundvatten. Grundvatten tas upp ur grävda eller borrade brunnar.