Kvinnor, män och skydd mot infektioner
Publicerad i Smittskydd nr 1 2005
Temat för Riksförsäkringsverkets socialförsäkringsbok 2004 var Kvinnor, män och sjukfrånvaron.
I denna bok visas att från mitten av 1980-talet är kvinnor sjukskrivna och förtidspensionerade i större utsträckning än män och att skillnaderna har ökat över tid. Många av dessa skillnader förklaras utifrån den rådande könsordningen. Samtidigt har kvinnor i Sverige liksom i andra industriländer högre medellivslängd än män. Ofta har man antagit att skillnaden i medellivslängd skulle bero på att män utsätter sig för större risker som kan leda till förtida död. Sannolikt kan kvinnors mindre risktagande bidra till ett längre liv, men det är inte den enda förklaringen.
Även när det gäller infektionssjukdomar förekommer könsskillnader avseende både förekomst och sjukdomsbild. Sexuellt överförda sjukdomar bland män som har sex med män är ett exempel på infektioner som är vanligare hos män beroende på beteendeskillnader mellan könen. Andra sjukdomar kan bara komma till uttryck genom könstillhörighet, till exempel äggledarinflammation, barnsängsfeber och testikelinfektion. Vid en del infektioner finns skillnader i sjukdomsincidens mellan könen, det vill säga en äkta skillnad i hur ofta man drabbas. Exempelvis är urinvägsinfektioner vanligare hos kvinnor än hos män. Även många sexuellt överförbara sjukdomar som genital herpes smittar kvinnor lättare än män.
Det kan också finnas biologiska skillnader i kvinnors och mäns skydd och försvar mot olika infektionssjukdomar. Både vårt medfödda och vårt genom vaccination eller infektion förvärvade immunförsvar påverkas av en rad faktorer, bland annat könshormoner, stress, ålder och näringsstatus. Kvinnors immunsystem tycks vara mer effektivt och verksamt upp i högre åldrar än mäns. I samband med vaccination får kvinnor i allmänhet högre antikroppsnivåer, som kvarstår längre. Ett vaccin mot herpes simplex virus hade en hög skyddseffekt mot symtom av genital herpes hos kvinnor (>70 %), men visade ingen effekt hos män. Detta visar på betydelsen av att i vaccinstudier inkludera både kvinnor och män. I detta sammanhang förtjänar att nämnas som skräckexempel den nyligen genomförda första fas 3-prövningen av ett förebyggande hivvaccin, 5 403 personer deltog varav 308 kvinnor! Om detta vaccin mot förmodan skulle ha haft någon skyddseffekt hos kvinnor, skulle det inte ha framkommit på grund av felaktig studie-design.
Vid avdelningen för immunologi och vaccinologi vid SMI har nya metoder utvecklats för att undersöka motståndskraften hos människor när man misstänker någon form av immunbrist, exempelvis på grund av upprepade och/eller svåra infektioner. Referensnivåer (normalvärden) har fastställts för olika immunologiska funktioner samt för hur många ”immunceller” människor har. Könsskillnader har identifierats framför allt avseende T-lymfocyter, både antal och funktioner, och köns-associerade referensnivåer har därför fastställts, vilket innebär att diagnostik av immunbrist kan utföras på ett adekvat sätt för både kvinnor och män. Analys av betydelsen av dessa skillnader pågår.
Dessa metoder kan också komma att användas för studier av hur olika livsstilsfaktorer såsom stress, kost och motion påverkar immunförsvaret. Det är känt att både fysisk och psykisk stress påverkar immunsystemet, exempelvis är elitidrottare ofta mer mottagliga för infektioner än personer med ett mera måttligt förhållande till träning. Vidare är personer som förlorat en nära anhörig ofta mer mottagliga för infektioner och till och med tumörsjukdomar som ett tecken på sviktande immunförsvar. Akut, positiv stress har inte någon negativ effekt på försvaret mot infektioner, medan kronisk, negativ stress trycker ner immunreaktiviteten.
Kan den nu observerade ökade sjukskrivningen och förtidspensioneringen relaterad till negativ stress hos kvinnor leda till sämre övervakning av immunsystemet? Är den långa medellivslängden vi uppnått tack vare bättre levnadsstandard bara tillfällig? Kommer medellivslängden för kvinnor att sjunka till mäns nivå? Eller är sjukskrivning och förtidspension ett sätt att bemästra svårigheter och påfrestningar som inte kan påverkas på annat sätt, en överlevnadsstrategi?
