Slapp sitta uppe halva natten
En motvikt till informationsflödet från läkemedelsindustrin. En effektiv snabborientering för färska läkare – och en räddare i nöden kvällen före ett mer ovanligt patientmöte. Så summerar en läkare rekommendationerna från RAV (Referensgruppen för antiviral terapi).
– RAV:s rekommendationer utgör en bra grund för en färsk läkare att stå på. Som ST-läkare hjälpte de mig med både hepatit B och C, och när jag 2003 började att arbeta med hiv, gjorde RAV att jag enkelt kunde sätta mig in i hivområdet på en ändå ganska avancerad nivå. Det gav en bra sammanfattning av det som var viktigast att veta, säger Johanna Brännström som blev klar specialist för drygt två år sedan och är infektionsläkare på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge med inriktning hiv.
I dag, med större erfarenhet, har hon inga problem med att ta till sig relevant internationell litteratur och forskning.
– Men det är nästan omöjligt när man är ny. Därför är RAV:s sammanfattningar, på relativt få och väl strukturerade sidor, mycket värda.
Johanna Brännström understryker RAV:s roll som objektiv granskare.
– Som läkare matas man med mycket data, utbildningar och information från läkemedelsindustrin som man inte alltid vet hur man ska värdera. En balanserande funktion känns därför jätteviktig.
Hon kan också se hur RAV skulle kunna vara till hjälp för läkare med till exempel få patienter eller för sjukdomstillstånd som man inte ser så ofta.
– Det fungerar som ett bra, överskådligt, uppslagsverk och ger bra värderingar av nya läkemedel och deras plats i terapin. Dessutom uppdateras rekommendationerna ofta.
En viktig aspekt är just kunskapsöverföring från specialister inom ett specifikt område till läkare som inte på samma sätt hinner följa med i den snabba utvecklingen inom just det området, då de kanske har krav på sig att ha en helt annan bredd på sitt kunnande eller har en annan inriktning. Hon säger att hon alltid föreslår RAV:s rekommendationer åt ST-läkare med korta placeringar på mottagningen och åt specialistkollegor som kommer till Stockholm för att lära sig om hiv.
– Har de läst rekommendationerna innan de kommer, underlättar det mycket för vår handledning.
Snabb utveckling kräver stöd
Johanna Brännström minns sin första kontakt med en gravid hivpatient.
– Det var en afrikansk kvinna som diagnostiserades sent genom graviditetsscreening. Hon var nyupptäckt och jag fick reda på att hon skulle komma redan dagen därpå. Så jag var lite stressad – jag hade inte tid att planera som jag brukar.
Lösningen blev att snabbt ladda ner behandlingsrekommendationer för gravida hivpatienter från RAV:s hemsida.
– Där stod allt jag behövde veta för att kunna ta hand om kvinnan på ett tillfredsställande sätt. Det sparade mycket tid, annars skulle jag suttit uppe halva natten och läst på. Något jag tror patientbemötandet hade förlorat på.
Hon säger att en infektionsläkare i dag måste ha fokus på mycket och att en hel del information inte alltid går att ha i huvudet.
– Olika målkoncentrationer för olika läkemedel, sådant är perfekt att kunna slå upp, eller till exempel riktlinjer för blodfettsbehandling hos hivinfekterade, det är ju inte varje dag man har en patient med höga blodfetter, säger Johanna Brännström och fortsätter:
– Andra än infektionsläkare brukar normalt ta hand om det. I dag när patientgruppen blir äldre och vi börjar se långtidsbiverkningar inom hiv, så måste vi ha koll på invärtesmedicinen också. Det är en stor utveckling, och vi måste bredda oss, men man kan inte kunna allt, och då är det jättebra med de sammanfattningar RAV erbjuder.
Hon tror att en nationell enighet kring riktlinjer om antiviraler gör det enklare att utvärdera olika terapier. Det är viktigt att få en samstämmighet i hela landet för att kunna följa upp och kvalitetsgranska det vi gör.
–Inför framtiden är det viktigt att RAV kan behålla täta uppdateringar på hemsidan, med jämförelsevis korta och överblickbara dokument. För hiv, den sjukdom jag har mest koll på, är det helt nödvändigt.
