Kraven ökar på kunskap om antiviraler
Ingen vila, ingen ro. Det pågår en explosion av nya antivirala läkemedel. Efter tio års arbete, behövs RAV (Referensgruppen för antiviral terapi) mer än någonsin.
– När det gäller nya antiviraler så har förstås hiv varit en föregångare, men senaste åren har de kommit för andra virusinfektioner också, inte minst hepatit B och hepatit C. Där kan vi förvänta oss en fortsatt stor utveckling, säger Anders Sönnerborg, ordförande för RAV och medlem i Scientific Advisory Group to the European Medicines Agency samt ordförande för kompetensgruppen för HIV infektioner, vid Infektionskliniken Karolinska universitetssjukhuset.
– RAV utarbetar i nära samarbete med Läkemedelsverket behandlingsrekommendationer för antivirala läkemedel, och det var ursprungligen den snabba utvecklingen som motiverade gruppen. Många som arbetade med virus, både kliniskt och på laboratorium, insåg att en snar framtid skulle medföra en stor variation av antiviraler. Det var viktigt att från början vara med och dra fram riktlinjer – och att uppdatera dem regelbundet.
Anders Sönnerborg säger att han inte känner till något annat organ som har samlat nationella riktlinjer för alla antivirala läkemedel på det sätt RAV gör.
– Det är unikt och värdefullt att ha kunskapen om alla läkemedel, oavsett virus, samlad på ett ställe. Vi som arbetade med hiv ansåg inte att de internationella riktlinjer som fanns gick att överföra direkt på svenska förhållanden, som delvis avviker från dem man finner i USA och på den europeiska kontinenten. Detta gäller även andra antivirus läkemedel.
Stort sug
RAV:s medlemmar kommer från ämnesområden där det finns tillgång till antiviral terapi. Här samlas kompetens från infektionssjukdomar, medicinsk mikrobiologi, pediatrik, obstetrik och gynekologi, dermatologi och venereologi samt läkemedelslära.
Anders Sönnerborg tror själv att RAV:s betydelse varit stor såtillvida att användningen av antivirala läkemedel har blivit mer strukturerad, men också att läkare som behöver vet vart de kan vända sig för att få evidensbaserad information. Att RAV:s riktlinjer är uppskattade och ofta används i det dagliga kliniska arbetet, får han ständigt bekräftat i möten med andra läkare.
– Men vi kan också peka på det stora antal som besöker vår hemsida (www.rav.nu).
Terapeutiska vacciner
De närmaste årens utmaningar ligger bland annat på hepatit C-området, där det finns ett mycket stort antal produkter i preklinisk eller klinisk fas.
– Något vi också noggrant följer är utvecklingen av terapeutiska vacciner, ett område som är i sin linda och där det är lite svårt att veta hur stor betydelse det kommer att få i framtiden för behandling av virusinfektioner, och den fortsatta utvecklingen av hiv kommer naturligtvis att följas, säger Anders Sönnerborg.
Att hela tiden hålla befintliga riktlinjer uppdaterade är ett omfattande arbete.
Djungel av resistensmutationer
En förutsättning för RAV:s arbete har varit ett gott samarbete med myndigheter och intresseorganisationer som Läkemedelsverket, Smittskyddsinstitutet (SMI) och Svenska läkaresällskapet.
– Också läkemedelsbolagen följer intresserat våra riktlinjer, som självklart är betydelsefulla för dem. De medverkar naturligtvis inte i våra möten och kan inte påverka oss på det viset, säger Anders Sönnerborg.
Ingrid Uhnoo från Läkemedelsverket, och adjungerad styrelseledamot i RAV, tror att kunskapsläget bland infektionsläkare är sämre på antiviraler än om man jämför med antibiotika.
Bland annat därför, menar hon, är RAV som kunskapskanal viktig.
Ingrid Uhnoo pekar på det viktiga arbete som RAV:s metodgrupp gör.
– Framförallt inom hiv är det en djungel av resistensmutationer och att sprida information om olika tester och standardiseringar är mycket viktigt.
– Läkemedelsverket samarbetar med ett flertal olika expertgrupper, men samarbetet med RAV har varit särskilt intensivt och vi värdesätter det stort.
