Sjukdomsinformation om Den nya influensan A(H1N1)

(Tidigare namn: ”Svininfluensan”)

Den nya influensan. Foto: Katarina Brus-Sjölander, SMI Med oregelbundna intervaller anpassas influensavirus från andra djurarter till att infektera de över luftvägarna hos människor. Det rör sig huvudsakligen om influensa från svin men möjligen också från fåglar (se fågelinfluensa). Om ett virus har ett helt nytt hölje (utsidan av viruset) kommer i stort sett alla människor i hela världen att vara mottagliga för infektionen eftersom ingen har immunitet mot det. Om ett sådant nytt virus dessutom kan smitta effektivt mellan människor kan en pandemi uppstå. Under 1900-talet hade vi tre stora pandemier då virus från djur anpassades till människor. Åtminstone två av de tre, Asiaten (1957) och Hongkong-influensan (1968), uppkom genom att influensavarianter från fågel och människa samtidigt hade infekterat grisar och där blandats till ett nytt influensavirus. Dessa blandvirus spreds sedan tillbaka till människor och gav upphov till pandemier. Spanska sjukans influensavirus uppfattades länge som ett virus som också överförts från gris, men nyare forskning talar för att det troligen kom direkt från fåglar till människa, möjligen efter en kortare anpassningsperiod i gris.

Anledningen till att ett nytt influensavirus som smittar mellan människor oftast kommer från grisar är att grisarnas immunsystem och cellfunktioner är mycket lika människans. Samtidigt kan grisarna lättare infekteras av virus från andra djurarter än människan. De är alltså ett utmärkt blandningskärl för att skapa virus som kan få spridning bland människor. Den nya influensan A(H1N1) är just ett sådant virus och det har gener med ursprung i olika svinvirus, och kanske också från fågel och människa. Det har sannolikt tagit flera år för blandningen att uppstå, och vi vet inte var det skedde och inte heller var den först nådde människor. Vid upptäckten att av viruset i slutet på april 2009 var stammen redan spridd på flera ställen i Mexico och USA.

Svininfluensa är en tveksam beteckning på det nya viruset, eftersom det nu sprids effektivt huvudsakligen bland människor och det finns svininfluensor som enbart sprids mellan grisarna.

Orsakande mikroorganism

Sjukdomen orsakas av ett influensa A-virus som överförts till människa från svin, och som tillhör undergruppen H1N1. Ett annat H1N1-virus cirkulerar redan bland människor som säsongsinfluensa, men det nya viruset är så skilt från den gamla H1N1-varianten att de flesta människor sannolikt inte har någon immunitet mot det nya viruset.

Inkubationstid

Inkubationstiden för den nya influensan är normalt cirka 3 dagar, men kan variera från 1 till 7 dagar.

Smittvägar

Det nya influensaviruset sprids på samma sätt som vanlig säsongsinfluensa. När en infekterad person hostar eller nyser så fastnar virus på små partiklar eller droppar i luften och dessa infekterar genom att vi andas in dem (aerosolsmitta). Detta är den huvudsakliga smittvägen. Virus kan också smitta genom att man får det på fingrarna och sedan själv för in det i ögon, näsa eller mun. Aerosolen finns kvar i luften en kortare tid och smittsamhet avtar snabbt med avståndet men exakt hur långt virus kan spridas är oklart. Torr och kall luft sprider influensavirus bättre än varm och fuktmättad luft.

Symtom

Symtomen för den nya influensan liknar dem som orsakas av den årliga influensan, det vill säga plötsligt uppkommen feber, allmän sjukdomskänsla, luftvägsproblem och muskelvärk. Vissa smittade får även diarré.

De flesta fallen har ”normala” influensasymptom som inte kräver sjukhusvård. Men enstaka patienter blir allvarligt sjuka. Detta gäller fr.a. patienter som har underliggande riskfaktorer såsom kronisk lung- eller hjärtsjukdom, grav fetma, immunosuppression, graviditet och hög ålder, men hos en mindre andel finns ingen underliggande sjukdom. Hos de allvarligt sjuka har det dominerande symtomet varit grav andningspåverkan som inte sällan krävt intensivvård i respirator och ibland även vård i s.k. konstgjord lunga (ECMO).

Totalt sett så har dödligheten i den nya influensan hittills varit mycket låg. Detta beror till stor del på att äldre i mycket liten utsträckning infekterats. Det förefaller som de har ett partiellt skydd från tidigare genomgångna influensor. För de äldre som trots allt har infekterats så har dock risken för allvarlig sjukdom varit betydligt högre än för unga, friska personer.

Komplikationer

Bakteriella komplikationer såsom lunginflammation, bihåleinflammation och mellanöroninfektion kan förekomma, men verkar hittills vara ovanligare än efter vanlig säsongsinfluensa.

Behandling

Behandlingen vid influensa (även den nya influensan) är främst "symtomatisk", d.v.s. riktas mot patientens symtom fr.a. via febernedsättande läkemedel (obs! rikligt med dryck).

Den nya influensan är känslig för de antivirala läkemedlen oseltamivir (Tamiflu®) och zanamivir (Relenza®), men inte mot de äldre antivirala läkemedlen amantadin och rimantadin. Tamiflu-resistens har från utlandet rapporterats från ett mycket litet antal patienter, men är för närvarande inte ett kliniskt problem. Antiviral behandling kan lindra symtomen, förkorta sjukdomstiden och minska risken för komplikationer om den ges inom två dagar efter insjuknandet.

Läkemedlen kan även ges för att minska smittsamheten hos den sjuke samt för att förebygga att sjukdomen bryter ut hos personer som utsatts för smitta, så kallad post-expositions profylax (PEP).

Bakteriella komplikationer behandlas med antibiotika om det behövs.

Vaccin

Vaccin blir tillgängligt under hösten 2009. Vaccination mot säsongsinfluensa ger inget skydd.

Allmänt förebyggande åtgärder

Det viktigaste är att den sjuke stannar hemma från arbetet eller skolan och i görligaste mån undviker att träffa andra människor. Om det är nödvändigt att träffa andra är det bra att hålla så stort avstånd som möjligt och att inte ta i hand eller kyssa på kind. Om sjukvården kontaktas så bör det först ske per telefon så att ett eventuellt sjukbesök kan planeras för att minimera smittrisk till andra. Patienter bör instrueras att hosta eller nysa i armvecket eller i en pappersnäsduk som sedan slängs i en soppåse. Handtvätt med tvål och vatten, gärna kompletterat handsprit, kan minska risken att en sjuk sprider smitta, och att en frisk smittas. Friska personer bör om möjligt man undvika närkontakt med misstänkta influensapatienter. Friska personer bör undvika att röra vid ögon, näsa och mun eftersom influensavirus kan ha fastnat på ett föremål som de nyligen rört vid.

Ställningstagande till provtagning och utförande av provtagning

Se riktlinjer på SMI:s hemsida: Information till sjukvården och laboratorier - analys

Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott

Fall och utbrott av den nya influensan handläggs av den lokala smittskyddsenheten.

Den 15 maj 2009 bestämde regeringen att den nya influensan ska vara allmänfarlig sjukdom. Den 15 juli 2009 ändrades riktlinjerna för anmälan. Om laboratorieanalysen är positiv ska fallet anmälas i SmiNet av laboratoriet. Klinisk anmälan ska endast göras för patienter som har positiv laboratorieanalys och för patienter som vårdas på sjukhus. Anmälningsblanketter finns i SmiNet under rubriken ”Influensa A (H1N1) (Den nya influensan)”.