Sjukdomsinformation om adenovirus

Adenovirus (barndiarré) Foto: Kjell-Olof Hedlund Adenovirus är en vanlig orsak till infektion hos människa. Oftast är det luftvägarna som drabbas men infektion med adenovirus kan ge mycket varierande sjukdomssymtom och från många olika organsystem.

Orsakande mikroorganism, smittvägar och smittspridning

Adenovirus tillhör gruppen DNA virus och kan överleva länge utanför människokroppen. Virus är också tämligen motståndskraftigt mot desinfektionsmedel inklusive tvål. Det finns serologiskt många olika typer (49 st) som alla kan orsaka infektion hos människa.

Adenovirus kan spridas mellan människor på många olika sätt. Spridningen kan från smittade personer ske genom direkt eller indirekt kontakt, via luftvägssekret och via vatten. Infektioner orsakade av adenovirus förekommer året runt.

Inkubationstiden är i regel kort, 2-7 dygn, vid keratokonjunktivit eventuellt något längre.

Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik

Sjukdomsbilden är beroende av vilken virustyp man är infekterad av. Många typer kan ge infektion från såväl de övre som nedre luftvägarna, med symtom som vid vanlig förkylning, ont i halsen med svullna tonsiller, krupp, bronchit, lunginflammation etc. Emellanåt kan dessa infektioner åtföljas av okarakteristiska hudutslag.

Framför allt serotyp 8, men också serotyperna 19 och 37, kan orsaka epidemisk keratokonjunktivit, ett tillstånd som kan ge svår skada på hornhinnan med synnedsättning som följd. Denna sjukdom kan, om hygienen brister, spridas mellan människor via ögontrycksmätare.

Flera typer av adenovirus har kunnat spridas mellan människor som badat i bassängpooler. Symtomen här har karakteriserats av feber och framför allt kraftig inflammation i ögats bindehinna, s.k. konjunktivit. Flera olika serotyper, t.ex. 40 och 41 kan orsaka gastroenterit.

De flesta infektioner orsakade av adenovirus är lindriga och kräver ingen behandling. Vid angrepp på ögonen, framför allt hornhinnan, är det ofta nödvändigt med lokal behandling för att minska risken för synnedsättning.
Adenovirus kan diagnostiseras både med snabbmetoder (svar inom någon dag) eller med virusodling (tar längre tid). Provmaterial kan vara sekret från bakre svalget, som sugs upp med en tunn plastkateter, eller ett avföringsprov. Diagnos kan ibland också ställas genom att man påvisar antikroppar mot en aktuell serotyp i ett blodprov.

Allmänt förebyggande åtgärder

Eftersom virus är vanligt förekommande är det mycket svårt att förebygga smitta. En god hygien på sjukhus är nödvändig för att förhindra smittspridning, t.ex. via instrument. Höggradig klorering kan motverka smittspridning via badpooler. Det finns inget verksamt vaccin mot adenovirus.

Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott

Sjukdomen är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Misstänker man smittspridning, exempelvis via en allmän badinrättning, bör kontakt tas med miljökontoret eller motsvarande i kommunen.