EPI-aktuellt, vol 9, nr 24 (17 juni 2010)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

"Badplatsen" – kvalitet, temperatur och algblomning

Sveriges badvatten får överlag gott betyg. Varje sommar provtas våra badvatten för att kontrollera kvalitet, temperatur och algblomning. Kommunerna ansvarar för att baden provtas och att analysresultat sedan löpande inrapporteras till webbplatsen Badplatsen. I Sverige är Naturvårdsverket ansvarig myndighet för badvatten, men sedan 2001 har sektionen för Vatten- och Miljömikrobiologi vid Smittskyddsinstitutet uppdraget att vara datavärd för badvatten. Uppdraget innebär bland annat rådgivning och kontakt med Sveriges kommuner, drift av Badplatsen samt rapportering av data till EU.

Till säsongen 2008 implementerades badvattendirektiv 2006/7/EG i svensk lagstiftning som reglerar de större baden (så kallade EU-bad) och ersatte det tidigare direktivet från 1976. EU-baden provtas 3-4 ggr per säsong för förekomst av indikatororganismerna E.coli och Intestinala enterokocker. Analysresultaten presenteras på webbplatsen Badplatsen. Det enskilda provet ges bedömning enligt tjänligt, tjänligt med anmärkning och otjänligt. Förhöjda halter av indikatororganismerna indikerar att en fekal förorening från djur eller människa skett av badvattnet och att det finns en risk att man blir sjuk om man får i sig vattnet.

I juni varje år publicerar EU en rapport där det görs en sammanlagd bedömning av vattenkvaliteten för respektive bad. I nuläget befinner sig Sverige i en övergångsperiod mellan de två direktiven. I enlighet med det nya direktivet ska en 95-percentilsbedömning göras över 4 år och badvattenkvaliteten klassificeras enligt skalan utmärkt, bra, tillfredsställande och dåligt. Då insamling av data inte hunnit ske för alla bad under 4 års tid görs i nuläget en bedömning enligt övergångsregler. En sammanlagd bedömning görs då för säsongen 2009.
Av Sveriges badvatten 2009 fick 80,6 procent den högsta bedömningen och 98,7 procent av badvattnen nådde upp till det näst högsta kriteriet. Ett fåtal EU-bad, tre stycken, hade under 2009 ett eller flera otjänliga prov varför de fick den sämsta bedömningen.

Utöver de ca 470 svenska bad vars vattenkvalitet rapporteras till EU provtas ytterligare ca 2 300 mindre bad varje säsong. Analysresultaten för dessa rapporteras också in på Badplatsen. Förutom mikrobiologisk kvalitet noteras eventuell algförekomst och vattentemperatur.

Läs mer här:

http://badplatsen.smittskyddsinstitutet.se
http://ec.europa.eu/environment/water/water-bathing/report_2010.html

/Anneli Carlander, Adelningen för parasitologi, mykologi, vatten och miljö, Smittskyddsinstitutet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-06-17

TBE-säsongen är här

Hittills under året har nio fall av TBE anmälts. Det första rapporterades från Stockholms län under sista veckan i april. Samtliga fall kommer från det redan endemiska området i Mellansverige. Under motsvarande period förra året hade ungefär lika många, 11 fall, anmälts. Det är svårt att sia om hur säsongen kommer att utvecklas eftersom både fästingar och människors beteende påverkas mycket av hur vädret blir.

Fig. Antal anmälda TBE-fall under 2010

Några tips för att undvika fästingbett

Vid vistelse i en miljö med mycket fästingar bör man använda stövlar och långbyxor med byxbenen nedstoppade i stövelskaften. En skjorta nedstoppad i byxlinningen ger också ett gott skydd. Eftersom det tar relativt lång tid för en fästing att hitta ett ställe där den vill bita sig fast bör man inspektera kroppen dagligen för att hitta fästingar som kryper omkring. Det kan också vara klokt att duscha efter vistelse i fästingrika områden.

TBE-vaccination rekommenderas till fast boende, sommarboende samt personer som vistas i skog och mark i områden med smittrisk. Även resenärer som skall vistas på Åland, i Baltikum eller i särskilda riskområden i Central- och Östeuropa bör vaccineras.

Läs Smittskyddsinstitutets sjukdomsinformation om TBE här

2009 års statistik inklusive utbrottskarta

/Marika Hjertqvist, epidemiolog, Avdelningen för Epidemiologi, Smittskyddsinstitutet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-06-17

Spolarvätska minskar risken att drabbas av legionellainfektion

En analys av epidemiologiska övervakningsdata i England och Wales vid Health Protection Agency (HPA) i Storbritannien påvisade en omkring fem gånger ökad risk för sporadiska legionellainfektioner bland yrkesförare. För att undersöka möjliga bakomliggande riskfaktorer som kunde förklara varför yrkesförare utgjorde en riskgrupp genomfördes en fall- kontrollstudie. Studien, som nyligen publicerats i European Journal of Epidemiology, genomfördes mellan den 12 juli 2008 och den 9 mars 2009 och omfattande 75 fall och 67 kontroller. I studien identifierades två riskfaktorer kopplade till bruk av fordon som också associerade till ökad risk för legionellainfektion; att köra genom industriområden och att färdas i ett fordon i vilket spolarvätska inte var tillsatt till vattnet som spolas på vindrutan när man använder vindrutetorkare.

Att färdas i ett fordon utan tillsatt spolarvätska ökade risken för legionellainfektion med nästan 50 gånger. Detta är en tidigare okänd riskfaktor som i studien uppskattas kunna orsaka omkring 20 procent av alla sporadiska samhällsförvärvade legionellafall i England och Wales. Fyndet talar för att en rekommendation om att använda spolarvätska kan vara en enkel och effektiv förebyggande åtgärd för att minska antalet legionellainfektioner. En sådan rekommendation skulle sannolikt vara mer effektiv i länder där det är ovanligt att vattnet fryser och bruket av spolarvätska därför kan förväntas vara mindre. Fortsatta studier är planerade för att bekräfta fyndet och undersöka denna riskfaktor i detalj.

Studien genomfördes av Health Protection Agency i Storbritannien och huvudförfattare är Anders Wallensten. Anders Wallensten är numera medarbetare på Avdelningen för Epidemiologi på Smittskyddsinstitutet.

Läs hela artikeln här

Läs mer om legionellainfektion här

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-06-17

Låg halt av D-vitamin ökar antalet luftvägsinfektioner

En forskargrupp i USA har i en dubbel-blind studie visat att de som har nivåer av 25-hydroxyvitamin D under ett visst värde har signifikant mera virusorsakade luftvägsinfektioner än de med högre nivåer. Man spekulerar i att D-vitaminbrist under vintern, när vi inte utsätts för solljus, kan vara en delorsak till de många luftvägsinfektionerna under vinterhalvåret. Detta är ingen ny tanke, men det är en av de första studierna som på ett vetenskapligt sätt visar ett samband mellan låg D-vitaminhalt och luftvägsinfektioner. Man har dock bara visat att låga nivåer korrelerar till flera luftvägsinfektioner, och studien pekar på behov av systematisk forskning för att klarlägga om D-vitamintillskott kan ge en minskning av antalet luftvägsinfektioner.

Läs hela artikeln här

/Annika Linde, Statsepidemiolog, Smittskyddsinstitutet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-06-17

Superlöss, resistenta bakterier och aggressiva virus

Under hela 2009 fokuserade Smittskyddsinstitutet (SMI) på vårdrelaterade infektioner för att förmedla kunskap om vårdrelaterade smittor till allmänheten, myndigheter och vården. På vår webbplats och i tidningen Smittskydd har SMI visat hur vi konkret arbetar med att förebygga och i detalj karaktärisera vårdrelaterade smittämnen. Under våren 2010 belyste vi smittornas utbredning i samhället genom att ta upp aktuella problem i förskolan, äldrevården och kriminalvården.

Ta del av slutrapporten här

/Helene Norder, Avdelningen för virologi, Smittskyddsinstitutet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-06-17