EPI-aktuellt, vol 9, nr 22 (3 juni 2010)

Nyheter från Smittskyddssverige

Innehåll

Nuläget för fågelinfluensa A/H5N1

H5N1 fortsätter att cirkulera i världen trots mindre massmedial uppmärksamhet. Sedan 2003 har 498 fall av H5N1-infektion hos människor verifierats. 294 personer har avlidit. Det finns mycket få rapporter om smittkedjor mellan människor och inga virologiska fynd som talar för att risken för att H5N1-viruset anpassas till människor ökat, men infektionen är fortfarande utbredd bland tam- och vildfågel i Sydostasien. Risken för en H5N1-pandemi verkar alltså inte ha ökat, men vi kan inte heller blåsa faran över. Så länge som H5N1 fortsätter att smitta fåglar och människor finns risk för att ett blandvirus med potential att spridas mellan människor uppkommer.

Toppnoteringen av antal fall av H5N1 infektion hos människa inträffade 2006 då 116 fall verifierades. Aktiviteten har sedan dess minskat i Sydostasien och ökat i Egypten. Totalt minskade antalet fall 2007 och 2008 för att åter öka 2009 (figur 1).

Figur 1

Under 2009 infekterades 73 personer varav 32 avled. I år (2010) har 30 personer infekterats varav 12 har avlidit. Eftersom de flesta fallen brukar inträffa under vårvintern indikerar detta inte någon säker ökning av antalet fall jämfört med 2009. Merparten av alla fall under de senaste åren har inträffat i Egypten, följt av Indonesien. Det finns en tendens mot lägre dödlighet i Egypten jämfört med Sydostasien (tabell 1). Varför dödligheten är lägre i Egypten är oklart, men det kan bero på såväl virus och värd som hur patienterna behandlats. Bland annat är tidigt insatt antiviral terapi är viktigt för att förhindra dödsfall i fågelinfluensa A/H5N1.

Tabell 1, Humanfall av H5N1 rapporterade till WHO t.o.m. 6 maj 2010

Olika virusvarianter i cirkulation

Under det senaste året har olika varianter av H5N1 cirkulerat; grupp 1 i Kambodja, 2.2 och 2.3.2 i Nepal, 2.2.1 i Egypten, 2.3.2 i Kina och Hong Kong samt 2.3.2 och 2.3.4 i Vietnamn. Idag finns det H5N1 vacciner mot alla dessa grupper (förutom för 2.3.2 där försök pågår).

Utbrott bland fåglar

H5N1 fortsätter att cirkulerar bland fåglar och under 2010 har 15 länder rapporterat utbrott med H5N1, främst i länder i Sydostasien. Senast i januari, mars och april var det utbrott i Europa (Rumänien, Bulgarien och de europeiska delarna av Ryssland ). Även Israel har rapporterat utbrott. Utbrotten är kostsamma för fågelnäringen och orsakar oro bland människor.

Mer läsning:
http://www.oie.int/downld/AVIAN%20INFLUENZA/A_AI-Asia.htm
http://www.who.int/csr/disease/avian_influenza/en/
http://www.who.int/csr/disease/avian_influenza/guidelines/h5n1virus/en/index.html
Smittskyddsinstitutets sjukdomsinformation om fågelinfluensa

/Mia Brytting, Avdelningen för virologi, Smittskyddsinstitutet
Anders Wallensten, Avdelningen för Epidemiologi, Smittskyddsinstitutet
Annika Linde, statsepidemiolog, Smittskyddsinstitutet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-06-03

Minskad antibiotikaanvändning men förvärrat resistensläge 2009

Situationen med antibiotikaresistenta bakterier fortsätter totalt sett att förvärras. Det gäller särskilt ökningen av gramnegativa tarmbakterier som producerar ESBL. Totalt rapporterades 3 754 fall av ESBL under 2009. Vid jämförelse mellan andra halvåret 2009 med samma period 2008 noterades en 27 procentig ökning. Det visar statistik från Smittskyddsinstitutets (SMI) och Stramas årsrapport Swedres 2009.

För tredje året i rad rapporterades även fall i Sverige av multiresistenta ESBL-bildande bakterier som är resistenta mot karbapenemer. Karbapenemer är en av de få antibiotikagrupper som fortfarande är verksamma mot denna typ av bakterier. Under 2009 anmäldes tre fall av karbapenemresistens. Samtliga hade en bakomliggande historia med sjukvård i södra Europa. Totalt i Sverige har det hittills rapporterats 13 fall av ESBL med olika typer av karbapenemresistens.

Den kraftiga ökningen av VRE (vancomycinresistenta enterokocker) som har observerats de senaste åren har berott på stora utbrott i Stockholms, Hallands och Västmanlands län. Tack vare kombinationen av screeningprogram och omfattande lokala vårdhygieniska insatser i de drabbade länen har antalet upptäckta VRE-fall minskat under 2009 till 402 fall jämfört med 618 fall år 2008.

Antalet anmälda fall av MRSA ökade med 13 procent under 2009, men en god nyhet är att endast en liten del av dessa fall smittades inom vård och omsorg. De flesta som smittats med MRSA i Sverige har blivit smittade ute i samhället. Antalet invasiva isolat av MRSA var lika få 2009 som 2008 vilket gör att Sverige fortfarande är ett av de få länder i Europa där MRSA utgör mindre än 1 procent av alla invasiva Staphylococcus aureus.

Minskad antibiotikaanvändning

Ju mer antibiotika vi använder desto större är risken för uppkomst och spridning av resistenta bakterier. En ljuspunkt är därför att antibiotikaförskrivningen i öppenvården minskade markant med 7,4 procent under 2009.

Störst minskning sågs hos barn (0-6 år) där antalet recept i öppenvården sjönk med 17, 2 procent. Flera orsaker kan ligga bakom detta. Dels har betydelsen av god handhygien fått stor uppmärksamhet under året till följd av den nya influensan och dels har antibiotikaanvändning hos barn varit i fokus i Stramas informationssatsningar under året.

Stramas två kvalitetsindikatorer för antibiotikaanvändning i öppenvård visar på ökad följsamhet när det gäller rekommendationer för behandling av nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor respektive luftvägsinfektioner hos barn.

Antibiotikaanvändningen varierar i landet

Totalt skrevs det ut 392 antibiotikarecept per 1000 invånare under 2009. Fortfarande finns dock stora regionala skillnader. Västerbottens län låg lägst med 311 recept per 1000 invånare och börjar därmed närma sig det mål som Strama föreslagit på 250 recept per 1000 invånare och år. Stockholms län toppade fortfarande listan med 430 recept per 1000 invånare. Även när det gäller sjukhusens antibiotikaanvändning finns det stora skillnader mellan länen.

Här kan du ladda ned hela rapporten samt en svensk sammanfattning av rapporten

/Ulrica Dohnhammar och Karin Wahlberg, Strama
Barbro Olsson Liljequist, Avdelningen för Bakteriologi, Smittskyddsinstitutet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-06-03

Färre klamydiafall rapporterade 2009

Trender

Under år 2009 anmäldes 37 782 fall av klamydiainfektion (404 fall per 100 000 invånare) vilket är en minskning med 10 procent jämfört med 2008 (42 001 fall, 454 fall per 100 000 invånare) (Fig.1). Under 2006 upptäcktes den nya genetiska varianten av Chlamydia trachomatis i Sverige, som missades i de landsting som använde testmetoder från Abbott/Roche. Under 2007 ökade antalet påvisade klamydiafall främst i landsting som under tidigare år använt Abbott/Roche metoder, men bytt till metoder som kunde påvisa den nya varianten. Genom förbättrad diagnostik och intensifierad smittspårning har en minskning skett sedan år 2008. Sedan 1997 ser man en ökande signifikant trend av klamydiainfektioner både bland män och kvinnor.

Fig.1. Antal av klamydiafall per 100 000 invånare i Sverige, 1989 - 2009

Ålder och kön

Mer än hälften av fallen var liksom tidigare år kvinnor (57 procent). Medelåldern för kvinnor var 22 år (samma som år 2008) och för män 24,5 år (samma som föregående år). För heterosexuellt smittade män var medelåldern 24 år (samma som föregående år) och för män som haft sex med män (MSM) var medelåldern något högre - 34 år (33 år föregående år). 82,5 procent av männen och 90 procent av kvinnorna (av alla klamydiafall 2009) rapporterades i åldersgruppen 15-29 år.

Under de senaste 15 åren har största förändringen i klamydiaincidens skett bland kvinnor och män i åldersgrupperna 15-29 år. Den muterade varianten av C. trachomatis har varit vanligast i åldersgruppen 15-24 år. Det är också i den gruppen största ökningen av klamydiafall noterades 2007 och därefter även den snabbaste minskningen. År 2009 syntes den största incidensminskningen i gruppen 15-19 år (11,6 procent minskning bland kvinnor och 10,3 procent bland män). Minskningen har också skett i grupperna 20-24 år (9,5 procent minskning bland kvinnor och 12 procent bland män) och 25-29 år (minskning med 6-13 procent bland kvinnor och män (Fig. 2).

Fig. 2. Incidens av klamydiafall per åldersgrupp och kön 1995-2009

Geografisk spridning

Epidemiologiska trender i enskilda landsting påverkas av många faktorer så som provtagningsvolym, tillgänglighet till hälsovård, smittspårningsarbetets utformning, preventionskampanjer som påverkar beteende med mera. Det är dock noterbart att klamydiaincidensen mellan 2007 och 2009 minskade med 22,3 procent (variation från -1 procent till -47 procent) i landsting som under hela 2000-talet ej kunnat påvisa den nya varianten medan incidensminskningen var lägre (14 procent med variation från -29 procent till +1 procent ) i övriga landsting som kunnat påvisa mutanten. Skillnaden i incidensminskningen kan förklaras med högre ackumulation av den muterade varianten i landsting som ej kunnat diagnosticera mutanten före 2007 och som senare med byte av testmetod kunnat fånga upp fler fall (se Fig. 3).

Fig. 3. Klamydiaincidens per landsting, 2007-2009

Smittväg och smittland

Klamydia är en infektion som rapporteras huvudsakligen som heterosexuell smitta både för kvinnor (92 procent) och män (91 procent). Bland män som har sex med män (MSM) rapporterades 426 fall under 2009 jämfört med 386 under 2008, vilket utgör 2,6 procent av alla diagnosticerade män. De flesta smittade MSM var i åldern 30-39 år (28 procent av alla rapporterade fall bland MSM) och 25-29 år (21 procent av alla rapporterade fall bland MSM). Tjugosex barn smittades med klamydia vid förlossning under 2009 (liksom föregående år). För 7 procent av fallen var smittväg ej uppgiven.
Andelen fall som uppges ha smittats i Sverige var, liksom föregående år, 85 procent. Personer som smittats utomlands utgjorde 6 procent och för 9 procent var smittland okänt.

Frivillig laboratorierapportering

Enligt den frivilliga numeriska laboratorierapporteringen provtogs 506 620 personer för klamydia under 2009, en ökning med 1 procent jämfört med år 2008 (se tabell 1). Sammantaget var andelen positiva av alla provtagna 7,2 procent (8 procent år 2008). Andelen provtagna som är män var likt tidigare år 28 procent. Antalet provtagna män var 141 854 viket är en ökning med 3 procent jämfört med 2008 och av de provtagna männen var 11,1 procent positiva (12,5 procent år 2008). Antalet provtagna kvinnor var 362 233 vilket är en ökning med 3 procent jämfört med året innan och andelen positiva av de provtagna kvinnorna var 5,6 procent (6,3 procent år 2008).

Andel positiva kvinnor och män har minskat sedan toppnoteringen år 2007 när andelen av positiva kvinnor var 8,9 procent och andelen positiva män var 14,2%. Denna minskning kan bero på att man nu fångat upp de fall av den muterade varianten som missades före 2007.

Tabell 1, Antal personer undersökta för klamydiainfektion samt positiva enligt den frivilliga laboratorierapporteringen

* Dubbelrapportering förekommer i den frivilliga laboratorierapporteringen pga. olika falldefinitioner och rapporteringsrutiner vid olika laboratorier. Totalantalet positiva fall kan därför skilja sig från antalet fall rapporterade enligt smittskyddslagen.
** Korrigerad sedan rapport 2009.

Lymphogranuloma venereum

Lymphogranuloma venereum (LGV) är en allvarligare typ av klamydiainfektion som orsakas av Chlamydia trachomatis genotyp L1, L2 och L3. Tidigare har endast sporadiska fall smittade utomlands rapporterats. I Sverige rapporterades de första fallen av LGV hos MSM i Stockholm år 2004. Under 2007 förekom ett utbrott med inhemsk spridning av LGV med 12 rapporterade fall. Totalt anmäldes 16 fall i Sverige 2007 (tre fall i Skåne och 13 fall i Stockholms län).
Under 2009 rapporterades 11 fall av LGV (5 fall i Västra Götaland, 3 fall i Skåne och 3 fall i Stockholms län). Fem av dessa smittades i Sverige, 4 utomlands och för 2 fall är smittland okänt. Alla inrapporterade LGV fallen var bland män som har sex med män.

/Inga Velicko, Avdelningen för Epidemiologi, Smittskyddsinstitutet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-06-03

Med både hängslen och livrem

Det finns ett ställe i Rosenbad som alltid är vaket. Regeringskansliets kansli för krishantering får inte missa det allra minsta av vikt.

Läs hela artikeln i Smittskydd här

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-06-03

Senaste publikationerna från ECDC

ECDC publications available online since May 2010

Annual Report of the Director: 2009

This reports on the work of ECDC during 2009. The year was dominated by the influenza pandemic, but the Centre concurrently continued to meet its other public health and disease-specific obligations. Activities are described by unit and by disease-specific programme with an additional summary of the Centre’s response to the A(H1N1) pandemic.

Read more: Annual_Report_of_the_Director_2009.pdf

This publication is also available in print. To order a hard copy, please send an email to publications@ecdc.europa.eu

Possible target readership: policymakers, stakeholders.

********************************************

Risk assessment on Q fever

Although typically a mild and self-limiting disease, Q fever can cause severe complications. A panel of experts reviewed the best available evidence in order to address issues related to chronic Q fever, transmission through blood transfusion, and risks during pregnancy.

This risk assessment was carried out at the request of the European Commission, and in collaboration with the European Food Safety Authority.

Read more: Risk_Assessment_Qfever.pdf

This publication is also available in print. To order a hard copy, please send an email to publications@ecdc.europa.eu

Possible target readership: Clinicians, public health officials concerned with blood donor programmes, public health policymakers

********************************************

Influenza surveillance in Europe 2008/09

This report presents and analyses data collected via a variety of surveillance methods to provide a comprehensive epidemiological overview of influenza in the EU and other EEA countries for the 2008/09 season. It includes syndromic surveillance data on influenza-like illness and acute respiratory tract infections; virological surveillance of the circulating influenza strains; and surveillance of the 2009 pandemic.

Given the emergence of the 2009 pandemic influenza A(H1N1), the period of reporting was extended to cover a full year. It therefore provides an analysis of the situation from week 40 of 2008 to week 39 of 2009.

Read more: Influenza_Europe.pdf

Possible target readership: influenza specialists, policymakers, virologists

********************************************

Annual meeting of the European Influenza Surveillance Network (EISN)

The objectives of this meeting were to describe the epidemiological and virological situation of influenza during the 2008/09 season in Europe and prepare the network members to use TESSy as a new IT infrastructure, with new variables and database structure discussed.

The transfer of the coordination of the influenza surveillance network to ECDC was concluded successfully and the operation of the network continued without any problems. In addition to clinical surveillance at the primary care level, countries are now encouraged to establish systems of surveillance of severe acute respiratory infection.

Read more: first_annual_meeting.pdf

Possible target readership: Policy makers, virologists

********************************************

Weekly influenza surveillance overview

Published every Friday, the weekly influenza surveillance overview is a collection of timely and relevant information regarding influenza activity in Europe. It provides key statistical data on a variety of issues including the following: sentinel surveillance of influenza like illness (ILI) and acute respiratory illness (ARI); virological surveillance; aggregate numbers of pandemic H1N1 2009; hospital surveillance of severe acute respiratory infection (SARI); mortality surveillance; and qualitative reporting.

http://www.ecdc.europa.eu/en/activities/surveillance/EISN/Pages/home.aspx

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-06-03

Länkar till andra smittskyddsnyheter

Länkar till andra nyhetsbrev och rapporter från Smittskyddsinstitutet

Influensarapport

Calicivirusrapport (vinterkräksjuka)

RSV-rapport

Smittskyddsinstitutets omvärld

Sjukrapport

Webbsök (influensa)

Prenumerera på SMI:s nyhetsbrev

Övriga länkar

CDC: MMWR (Morbidity and Mortality Weekly Report)

ECDC: Eurosurveillance

EpiNorth: EpiNews

Folkehelseinstituttet: MSIS-rapport

Health Protection Agency: Health Protection Report

International Society For Infectious Diseases: ProMED-mail

Statens Serum Institut: EPI-NYT

WHO Disease Outbreaks News

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-06-03

Tipsa en vän

Uppdaterad 2010-06-03 15:00