EPI-aktuellt, vol 9, nr 17 (29 april 2010)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Utbrott av Salmonella Senftenberg bland äldre människor

Sedan en tid tillbaka utreds en ökning av anmälda salmonellafall av den relativt ovanliga serotypen Senftenberg. Under de senaste åren har i medeltal tre fall anmälts per år. Sedan mitten av januari i år har dock totalt 14 fall anmälts till Smittskyddsinstitutet (SMI), varav 11 är inhemskt smittade och hör till ett utbrott. Den epidemiologiska informationen om fallen liksom subtypning på SMI med PFGE (Pulsed-field gel electrophoresis) talar för att det är två kluster i utbrottet. Det största klustret består av nio fall och alla är äldre människor med en medianålder på 77 år. Det andra mindre klustret består av två barn som är syskon. Fallen är spridda i sex olika län från Stockholm och söderut. Majoriteten av fallen är kvinnor.

Troligen har de båda klustren olika smittkällor. Fokus i utredningen ligger på det större klustret med endast äldre personer. Det är ovanligt att alla fall i ett utbrott hör till en särskild åldersgrupp och detta kan användas för att ge ledtrådar om smittkällan. Vad är det som äldre personer äter eller gör som skiljer sig från yngre människor? Utredningen pågår tillsammans med inblandade smittskyddsenheter som intervjuar fallen och går igenom vad de har ätit, druckit och gjort tiden innan insjuknandet. Hypotesen är att någon slags frö eller nötter är smittkällan, troligen genom att de konsumerats men även genom smitta vid fågelbord och städning av dessa, men det kan ännu inte uteslutas att smittkällan är något helt annat.

I veckan gjorde Smittskyddsinstitutet en internationell förfrågan till ECDC:s (European Centre for Disease Prevention and Control) nätverk för livsmedels- och vattenburna sjukdomar för att undersöka om andra länder har sett motsvarande ökning av denna annars relativt ovanliga serotyp.

/Sofie Ivarsson, Epidemiolog, Avdelningen för Epidemiologi, Smittskyddsinstitutet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-04-29

God handhygien förutsättning för att stoppa smittspridning

Klicka på bilden för att ladda ner handhygienaffisch I vården är god handhygien den enskilt viktigaste åtgärden för att få bukt med spridning av smitta. Detta har varit känt sedan mitten av 1800-talet. Handdesinfektion med alkohol är en hörnsten inom vårdhygien, vilket också WHO uppmärksammar på den internationella handhygiendagen den 5 maj. Ökat fokus på handhygien motiveras av problem med spridning av antibiotikaresistenta mikroorganismer inom vården. Numera uppmanas inte bara vårdpersonal utan även patienterna själva och deras anhöriga att sköta sin handhygien.

I samband med nya influensan har medvetenheten om vikten av god handhygien ökat även hos allmänheten. Media har i hög grad medverkat till detta, och det är viktigt att de goda rutinerna vidmakthålls också när influensahotet bedarrat. I förskolan har man på flera håll sett sjunkande sjukfrånvaro bland barnen som kan bero på ökad användning av tvål och vatten och handsprit.

Det är viktigt att även personer utanför vården är medvetna om att det är bra att tvätta händerna vid hantering av livsmedel, efter toalettbesök och när man kommer hem från jobb och skola. Handsprit kan vara bra att ha hemma när man själv eller barnen är sjuka som komplement till handtvätt.

WHO uppmanar vårdgivare att runt den 5 maj delta i en global kartläggning av följsamhet till handhygienrutiner. Läs mer om WHOs satsning här.

/Kerstin Mannerquist och Magnus Thore, Avdelningen för Bakteriologi, Smittskyddsinstitutet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-04-29

Nya brytpunkter medför att vankomycinresistens hos MRSA kan noteras i anmälningarna

Nyligen har den europeiska kommittén för resistensbestämning (EUCAST) tillsammans med Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF) och övriga nationella antibiotikakommittéer i Europa ändrat brytpunkterna för tolkning av stafylokockers känslighet för vankomycin. De nya gränserna är S ≤ 2 och R > 2 mg/L (tidigare S ≤ 4 och R > 8). Vi vill därför uppmärksamma på att ett fåtal Staphylococcus aureus isolat med lätt förhöjda MIC-värden av vankomycin, vilka tidigare kategoriserats som känsliga, nu kommer att kategoriseras som resistenta. Det innebär också att det i anmälningarna enligt Smittskyddslagen för MRSA (meticillinresistenta S. aureus) kan noteras resistens (R) mot vankomycin i enstaka fall.

Det är viktigt att isolat med dessa lätt förhöjda MIC-värden inte förväxlas med det mycket sällsynta fenomenet höggradig vankomycinresistens (MIC ≥ 32 μg/ml) som internationellt går under begreppet, VRSA (vankomycinresistenta S. aureus), och som orsakas av överförbara van-gener, i likhet med vankomycinresistens hos enterokocker (VRE). Endast ett knappt 10-tal S. aureus med höggradig vankomycinresistens finns dokumenterade i världen. Majoriteten av dessa har identifierats i USA. Inget sådant isolat finns rapporterat från Europa. Mekanismen hos låggradigt resistenta isolat (MIC i regel 4-8 mg/L) beskrivs istället som en förtjockning av cellväggen, vilken försvårar vankomycinets inbindning. Denna typ av låggradig vankomycinresistens finns beskriven över hela världen, så också bland ett fåtal S. aureus isolat i Sverige.

För bakgrund och terapeutiska konsekvenser av de nya brytpunkterna hänvisas till en nyligen publicerad artikel i Läkartidningen nr 11, 2010, volym 107 av Christian G Giske, Inga Odenholt och Gunnar Kahlmeter

/Barbro Olsson-Liljequist, Johan Struwe, Karin Tegmark Wisell, Magnus Thore och Tomas Söderblom, Smittskyddsinstitutet

Christian G. Giske, Karolinska Universitetslaboratoriet, Ordförande RAF-M

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-04-29

Inga tecken på akuta hälsoproblem orsakade av Eyjafjallajökulls aska

Smittskyddsinstitutets nya övervakningssystem har enligt preliminära data och enklare analys inte kunnat detektera några negativa hälsoeffekter till följd av Eyjafjallajökulls utbrott. Detta är ett nytt användningsområde för dessa övervakningssystem som annars framförallt används för att bevaka spridningen av luftvägsinfektioner och influensa.

Data från föregående vecka (v. 16) har analyserats för att se om någonting tyder på en ökning av symptom, såsom hosta och hudutslag, till följd av vulkanens askmoln. De tre källor som har använts är:

1177 Sjukvårdsrådgivningen - statistik som samlats in över influensarelaterade telefonsamtal till 1177. Denna statistik har kompletterats med symptom som skulle kunna orsakas av vulkanaska.
Webbsök - ett system som analyserar trender i sökningar gjorda på webbplatsen vårdguiden.se. Även här har symptom som kan tyda på hälsoproblem från vulkanaska studerats.
Sjukrapport - ett populationsbaserat övervakningssystem där drygt 5000 stockholmare rapporterar symptom på luftvägsinfektioner.

Slutsatsen av analysen är att vi i dessa övervakningssystem inte kunnat finna att Eyjafjallajökulls askmoln gett någon ökning av några akuta hälsoproblem under den föregående veckan.

/Anette Hult, Hanna Merk och Moa Rehn, Avdelningen för Epidemiologi, Smittskyddsinstitutet

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-04-29

Dr Marc Sprenger ny chef för ECDC

Dr Marc Sprenger, som idag är generaldirektör för Hollands miljö- och folkhälsoinstitut (RIVM) är utsedd till ny chef för ECDC. Dr Sprenger tillträder sin nya post den 1 maj. Läs mer om detta på ECDC:s hemsida här

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2010-04-29