EPI-aktuellt, vol 6, nr 49 (6 december 2007)

Nyheter från Smittskyddssverige

Redaktionen

Redaktör: Frida Hansdotter
Ansvarig utgivare: Annika Linde

Tipsa om nyheter!

Har du tips om smittskyddsnyheter är du välkommen att e-posta redaktionen.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrevet EPI-aktuellt

Innehåll

Omfattande smittspårning inleds kring tuberkulosfall i Skåne

Sista dagarna i november diagnostiserades öppen lungtuberkulos hos en anställd på patienthotellet vid Universitetssjukhuset i Lund. Indexpatienten uppger successivt tilltagande hosta under en 6 till 8 veckors period före diagnostillfället. Patienthotellet har hög beläggning, där en betydande andel av gästerna utgörs av nyförlösta mammor och deras spädbarn.

Risken att smittas av tuberkulos vid kortvariga sporadiska kontakter är låg. Två särskilt mottagliga grupper är små barn och kvinnor i efterförloppet till graviditet. För dessa är också risken för att insjukna efter kontakt med tuberkulosbakterier ökad.

Universitetssjukhuset i Lund har därför i samråd med smittskyddsläkaren beslutat kalla in samtliga exponerade mammor och barn för undersökning med tuberkulintest och lungröntgen. Med målsättning att de cirka 600 familjerna ska vara omhändertagna före februari 2008, öppnar den 11 december en speciell mottagningsenhet på barnsjukhuset, personalbemannad i samarbete med infektionskliniken, lungkliniken och röntgen.

Malmö 2007-12-06

/HB Hansson, Niclas Winqvist, Smittskydd Skåne

Se även information från Universitetssjukhuset i Lund

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-12-06

Första fyndet av KPC-betalaktamas hos Klebsiella pneumoniae i Sverige

En Klebsiella pneumoniae isolerad från CVK-spets hos en patient i Halmstad har visat sig producera KPC-betalaktamas. Patienten drabbades av luftvägsinfektion under semester i Sydeuropa. Antibiotikabehandling i öppen vård hjälpte inte, patienten blev inlagd på sjukhus, fick respiratorvård och även central venkateter (CVK). Patienten genomodlades och gavs piperacillin-tazobaktam. I nasopharynx växte en ESBL-producerande E. coli och behandlingen ändrades till imipenem. Patienten blev bättre, extuberades och vårdades på infektionskliniken. När CVKn drogs odlades från spetsen fram en Klebsiella pneumoniae som var resistent mot betalaktamer och hade nedsatt känslighet för imipenem. Isolatet var även resistent mot fluorokinoloner, trimetoprim-sulfa och kloramfenikol, dock känsligt för gentamicin. Patienten kunde skrivas ut efter en veckas vård i stort återställd.

Isolatet skickades till SMI för vidare undersökning. Där konstaterades att stammen, förutom sitt artspecifika SHV-betalaktamas, även producerade ett enzym som var av KPC-2-typ. Akronymen KPC står för Klebsiella Pneumoniae Carbapenemase och beskriver ett betalaktamas med förmåga att hydrolysera karbapenemer, betalaktam-antibiotika som normalt är stabila mot beta-laktamaser. En litteraturgenomgång visar att det hittills finns fyra varianter av KPC-enzym, -1, -2, -3 och –4, samtliga beskrivs som plasmidmedierade. KPC-1 påvisades redan 1996 i USA. Rapporter om K. pneumoniae med KPC-2 kom först från New York 2004 och flera sjukhusutbrott har beskrivits därifrån. I New York har även KPC-3, en variant av KPC-2, påträffats. Senare har rapporter om KPC-2 också kommit från Frankrike, Israel, Columbia och Kina. I oktober 2007 kunde också HPA (Health Protection Agency) i Storbritannien beskriva det första fallet av K. pneumoniae med KPC-enzym från Skottland.

Värt att notera är att resistensen mot karbapenemer hos dessa isolat ibland är ”låggradig” och potentiellt svår att upptäcka. Det nyupptäckta svenska isolatet klassificerades som ”intermediärt känsligt” med en hämningszon av imipenem på 19 mm. De svenska laboratorierna uppmärksammas därför på att resultat vid resistensbestämning av Enterobacteriaceae som avviker från normal känslighet för karbapenemer bör kontrolleras och vid bekräftad nedsatt känslighet bör isolatet karaktäriseras vidare, lokalt alternativt vid Smittskyddsinstitutet. Baserat på internationella erfarenheter vill vi betona vikten av tidig identifiering samt intensifierade vårdhygieniska insatser, för att förhindra spridningen av Enterobacteriaceae med KPC-enzym.

/Olof Thompson, ST-läkare, Infektionskliniken, Ingegerd Gustafsson, mikrobiolog och Torvald Ripa, verksamhetschef, Klinisk mikrobiologi och vårdhygien Halland, samtliga Länssjukhuset i Halmstad.

Barbro Olsson-Liljequist, Sara Hæggman, Lena Gezelius, och Karin Tegmark Wisell, samtliga Sektionen för antibiotikaresistens och vårdhygien, Bakteriologiska avdelningen, SMI

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-12-06

Norovirusdiagnostiken vid SMI

Lagom till starten av årets norovirussäsong, är vi åter fullbemannade inom den speciella diagnostiken av tarmvirus. Plötslig personalminskning under våren gjorde, att vi blev tvungna att dra ner på diagnostikverksamheten. Från och med denna vecka är vi dock åter tre personer som kan ta sig an insända prover för elektronmikroskopisk (EM) analys av tarmvirus.

Verksamheten ligger sedan den första september inom ”Tema Visualisering”, en del av det omorganiserade Kunskapscentrum för Mikrobiologisk Beredskap (KCB). Förutom undertecknad består gruppen av Katarina Brus Sjölander och från och med förra veckan även Sofia Tillhagen. För att uppmuntra provtagning av utbrott, har vi liksom tidigare en rabatterad prissättning vid analys av upp till 6 prov från samma utbrott (840 kr för enstaka prov och 1680 kr för hela utbrottet) . Den elektronmikroskopiska diagnostiken påvisar förutom norovirus även sapovirus, rotavirus, adenovirus och astrovirus vid samma analystillfälle. För mer information, se SMI:s hemsida eller kontakta undertecknad. Utbrottsanalyserna utgör en viktig del av vår övervakning av i landet cirkulerande virusstammar. Dessutom tar vi gärna emot norovirusfynd från övriga laboratorier för att få en bättre geografisk täckning av aktuella virusstammar. Genotypningen utförs utan kostnad.

EM-diagnostiken är nära kopplad till den övriga norovirusverksamheten vid SMI, som förövrigt består av diagnostikstöd och molekylär typning av norovirus, laboratorie- och utbrottsrapportering.

/Kjell-Olof Hedlund, KCB

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-12-06

LGV-klustret i Stockholm: uppdatering

Klustret av Lymphogranuloma venereum (LGV) som upptäcktes i somras (se EPI-Aktuellt nr 28-31, 2 aug 2007) fortsätter att växa. Fram till nu har totalt sex LGV-fall rapporterats från Stockholm bland män som har sex med män (MSM), tre av männen tillhör samma sexuella nätverk. Alla prover från de sex fallen visade Chlamydia trachomatis serotyp L2b, som är den dominerande typen i utbrott bland MSM i Europa de senaste åren. Smittspårning påbörjades och ytterligare fem fall av klamydia med suspekta LGV-symptom hittades (genotypning är ännu inte klar).

Detta kluster av LGV rapporterades från Venhälsan på Södersjukhuset i Stockholm. Alla fallen hade proktit med sår och/ eller förstorade lymfkörtlar i ljumskarna. Fem män var hiv-positiva och för en man var hiv-status okänt.
Liknande LGV-kluster rapporterades under oktober-november från Köpenhamn (se EPI-NYT vecka 48, 2007) där man observerade ett kluster med åtta fall bland MSM och av dem var sju fall hiv-positiva. Inget känt samband med LGV-fallen i Stockholm.

Den är första gången som LGV sprids i Stockholm. Det är extra viktigt att alla läkare som behandlar hiv-positiva MSM är uppmärksamma och har med LGV-frågeställning vid: alla proktit-fall, alla fall med svullna lymfkörtlar i ljumskarna och alla genitala sår. Det är viktigt att man begär att prov skickas till Uppsala Akademiska sjukhus för LGV-typning och att man vid misstanke omedelbart sätter in behandling (behandlingsschema se referens). Smittspårning är också viktigt för att förhindra spridning av LGV.

/Inga Velicko, Smittskyddsinstitutet, Malin Cullberg, Göran Bratt, Anders Karlsson, Venhälsan, Södersjukhuset

Referens:

McMillan A.; van Voorst Vader P, de Vries H, The 2007 European Guideline (International Union against Sexually Transmitted Infections/World Health Organization) on the management of proctitis, proctocolitis and enteritis caused by sexually transmissible pathogens, International Journal of STD & AIDS, 2007; 18: 514-520. Tillgänglig också från IUSTI:s webbplats.

Publicerad i nyhetsbrevet EPI-aktuellt 2007-12-06