”Höj beredskapen i vården mot multiresistenta bakterier”

Pressmeddelande från Smittskyddsinstitutet 2012-09-25

Spridningen av antibiotikaresistenta bakterier fortsätter att öka och utgör ett fortsatt hot mot den globala hälsan. Framförallt ökar antalet personer som smittas ute i samhället. Trots en ökning av resistenta bakterier använde öppenvården något mindre antibiotika under 2011 än tidigare. Nedre urinvägsinfektion är den enskilda diagnos som leder till flest antibiotikarecept. Mest antibiotika använder åldersgruppen 65 år och äldre.

Det visar statistik från rapporten Swedres/Svarm som presenteras av Smittskyddsinstitutet och Statens veterinärmedicinska anstalt.

ESBL vanligaste resistenta bakterien

Under 2011 anmäldes 5 666 nya fall av ESBL, en ökning med 14 procent jämfört med 2010. Fall av ESBL-bärande bakterier var 2011 flerfaldigt högre än för de övriga tre anmälningspliktiga resistenta bakteriearterna, MRSA, VRE och PNSP. ESBL-bildande bakterier kan orsaka alltifrån nedre urinvägsinfektion till allvarlig blodförgiftning.

Ett annat sätt att belysa ESBL-förekomsten är att titta på andelen av motsvarande resistens bland blodisolat. För E. coli är den 4 procent. Trots att vi i Sverige ser en ökning av ESBL även bland blodisolat, vilket är oroande, så är ökningen låg jämfört med många andra länder i Europa.

Den globala resistensutvecklingen är ett stort hot mot möjligheten att behandla allvarliga infektioner med antibiotika. Därför har frågan högsta prioritet både i Sverige och internationellt.

– Vi måste höja beredskapen i vården för att snabbt upptäcka fall av infektioner med resistenta bakterier och minska riskerna för spridning, säger Otto Cars, överläkare vid Smittskyddsinstitutet.

Nedre urinvägsinfektion vanligaste diagnosen

I PRIS (primärvårdens register för infektioner i Sverige), som är ett frivilligt register för vårdcentraler, har över 1200 000 besök för infektioner registrerats sedan 2007. Registret möjliggör en koppling till diagnos till skillnad från det nationella systemet. Statistik från 2011 visar att tio olika diagnoser stod för 89 procent av alla antibiotikarecept. Data från PRIS visar också att nedre urinvägsinfektion är den enskilda diagnosen som leder till flest antibiotikarecept följt av halsinfektion och öroninflammation.

Fortsatt minskad antibiotikaförbrukning

Trots en ökning av antal fall av resistenta bakterier använde öppenvården mindre antibiotika under 2011 än tidigare. Minskningen var 1,3 procent mätt i recept per 1 000 invånare.

– Antibiotikaanvändningen har minskat under de senaste åren. Men det finns fortfarande patienter som får antibiotika vid infektioner där de inte gör någon nytta, framför allt vid luftvägsinfektioner. Ingen skall behöva få antibiotika i onödan. Det långsiktiga svenska målet är därför att få ner antal antibiotikarecept ytterligare, säger Karin Tegmark Wisell, chef för enheten antibiotika och vårdhygien vid SMI.

65+ får mest antibiotika

Åldersgruppen 65 år och äldre är numera den grupp som får mest antibiotika, 572 recept per 1000 invånare och år. Patienter i den åldersgruppen får ungefär lika ofta antibiotika mot luftvägsinfektioner som mot urinvägsinfektioner.

Den totala antibiotikaförskrivningen till svenska barn (0-6 år) har minskat kraftigt de senaste åren. Under 2011 minskade antibiotikaanvändningen till barn med 9,2 procent, från 515 till 468 recept per 1000 barn och år. Hos barn är preparat mot luftvägsinfektioner det vanligaste.

Kontakter:

Otto Cars, överläkare, 070-892 02 03
Jenny Hellman, apotekare, 08-457 24 05
Barbro Olsson Liljequist, chefsmikrobiolog, 08-457 24 68

Press

• Pressmeddelanden och pressinbjudningar
  • 2013
  • 2012
  • 2011
  • 2010
  • 2009
  • 2008
  • 2007
  • 2006
  • 2005
  • 2004
  • 2003
  • Prenumerera på pressmeddelanden
• Epidemier och utbrott
• Pressbilder
• Nyhetsbrev
• Nyhetsarkiv