Ovanligt utbrott av matförgiftning i Stockholm hösten 2011
I mitten på oktober 2011 fick Smittskydd Stockholm information om att nio personer insjuknat med diarréer ett till fyra dygn efter en gemensam tillställning den 10 oktober. Maten som serverades kom från ett cateringföretag. Vid kontakt med festarrangören framkom att totalt 120 personer deltagit i festen.
En utbrottsutredning startades och en webbaserad enkät skickades till 74 (62 procent) personer som kunde nås via e-mail. Enkäten besvarades av 66 personer varav 35 (53 procent) uppgav att de insjuknat med mag-tarmsymtom. Alla som insjuknat hade diarré, men ingen uppgav blodiga diarréer. 97 procent uppgav magont och 60 procent illamående. Enstaka personer hade kräkts och 40 procent hade haft feber.
Provtagning av tolv personer visade virulensfaktorer associerade till ETEC (enterotoxinbildande E.coli). Tio var ETEC–DNA LT- (värmekänsligt toxin) positiva och en ST- (värmestabilt toxin) positiv för ETEC–DNA.
Analyser avseende andra bakteriella tarmpatogener samt virus och parasiter utföll negativa.
Menyn vid tillställningen bestod av mördegsstrutar med fem olika fyllningar (tabell 1). Till detta serverades champagne och pastöriserad äppelmust.
Inkubationstiden varierade mellan en-sju dagar med ett medelvärde på tre dagar vilket är längre än vad som brukar anges i litteraturen (12-48 timmar) för ETEC.

Vanligen varar symtom efter ETEC-infektion under fem dagar. För tolv personer (34 procent) i detta utbrott varade symtomen mer än fem dagar.
En kohortstudie genomfördes som visade relativa risker för att bli magsjuk av mördegsstrutar med olika fyllningar (tabell 1).
|
Tabell 1. Relativa risker för att bli magsjuk av mördegsstrutar med olika fyllningar | |
|
Relativ Risk (95% konfidensintervall) | |
|
Betor från Gotland med confiterad purjolök, tryffel och krasse |
1.7 (0.5-5.4)* |
|
Prästost med syltade kantareller gul morot och timjan |
1.5 (0.3-7.7)* |
|
Kalixlöjrom med citronpärlor, dill och gräslök |
1.0 (0.2-4.1)* |
|
Tartar på lax och pilgrimsmussla med avokado, soja och rostad sesam |
2.8 (0.5-16.3)* |
|
Anklever med plommoncrème kanderad ingefära och körvel |
0.9 (0.5-1.7)* |
* De vida konfidensintervallen, som alla innehåller 1 visar att resultaten inte är signifikanta, och det beror på att det var ytterst få som ingick i den icke exponerade gruppen eftersom alla hade ätit av alla strutarna. Detta gör att vi inte med säkerhet kan säga vad smittkällan är.
Dock hade en person som insjuknande med diarré i cirka tio dagar, och som lämnat prov positivt för ETEC, bara ätit av en strut innehållande prästost med syltade kantareller, gul morot och timjan.
Inga livsmedel från middagen fanns kvar för analys. Örter; dill, körvel, gräslök, timjan och smörgåskrasse som inte värmebehandlats provtogs. Dock var de provtagna inte från samma parti som örterna vid måltiden. Samtliga provtagna produkter var importerade och kom från samma producenter som under utbrottet. Provtagning gjordes en månad efter att utbrottet ägt rum och ETEC kunde då inte påvisas från någon av de undersökta produkterna.
Utbrott av ETEC ovanliga i Sverige
Infektion med ETEC är inte anmälningspliktigt enligt Smittskyddslagen och därför saknas statistik över hur många som smittas årligen i Sverige eller utomlands. Utbrott av ETEC är ovanligt i Sverige. Sedan 2003 då det webbaserade rapporteringssystemet av matförgiftningsutbrott startade har endast fyra utbrott av ETEC rapporterats (tre utbrott 2003 och ett 2007). Smittkällorna vid dessa utbrott var bufféer, hemtillverkad ost gjord på opastöriserad mjölk och smörgåsar. Förutom det utbrott som orsakades av ost var det oklart exakt vilket livsmedel som var kontaminerat av ETEC.
Producerar toxin
ETEC orsakar sjukdom genom att kolonisera slemhinnan i tarmen och producerar ett värmelabilt toxin (LT) och/eller ett värmestabilt toxin (ST). Smittspridningen av ETEC gynnas av dåliga sanitära förhållanden och brist på rent vatten. Studier har visat att ETEC orsakar 20-30 procent av all diarré hos barn i utvecklingsländer. ETEC är också den vanligaste orsaken till det som brukar kallas ”turistdiarré” vid resa tillsubtropiska och tropiska länder. Ett relativt stort antal bakterier behövs för att orsaka sjukdom vilket gör att det är ovanligt med person till person smitta.
Flera ETEC-utbrott i Danmark
I vårt grannland Danmark har det på senare år inträffat ett flertal större ETEC-utbrott vilket visar på vikten av en ökad medvetenhet och beredskap mot ETEC-utbrott. År 2006 smittades cirka 200 personer med ETEC och Salmonella efter en gemensam middag. Smittkällan misstänktes vara basilika importerad från Israel som använts för att tillverka den pesto som serverades. I en serie norovirus- och ETEC-utbrott med hundratals fall under januari månad 2010 var smittkällan en särskild sallatstyp från Frankrike. Under sommaren 2011 orsakade sockerärtor från Kenya ett annat större ETEC-utbrott i Danmark.
Importerade grönsaker
Dessa erfarenheter är viktiga även för Sverige och talar för vikten av en ökad medvetenhet kring importerade grönsaker som inte vanligen upphettas innan förtäring. Dessa vegetabiliska produkter kan ha bevattnats med vatten som förorenats av avloppsvatten. I Sverige har enstaka laboratorier i landet diagnostik uppsatt för ETEC. Smittskyddsinstitutet har beredskap och kan vid utbrott typa ETEC-stammar och jämföra med stammar från misstänkta smittkällor, om sådana finns tillgängliga med så kallad PFGE-typning.
Vid utbrott av magsjuka där symtomen liknar bakterieinfektion och rutindiagnostik blivit negativ kan det löna sig att leta efter ETEC. Detta visades tydligt i utbrottet i Stockholm.
/Mona Insulander
Ingvor Petersson
Maria-Pia Hergens
Samtliga Smittskydd Stockholm
Sofie Ivarsson, Smittskyddsinstitutet
Uppdaterad 2012-01-26 13:42