Läkare måste spåra och anmäla svår form av antibiotikaresistens

Socialstyrelsen inför från och med 15 mars anmälningsplikt och smittspårningsplikt för alla läkare vid fynd av tarmbakterier med resistensmekanismen ESBLCARBA. Dessa bakterier sprids snabbt i världen och är svåra eller omöjliga att behandla med antibiotika.

Antibiotikagruppen karbapenemer har varit sista linjens bredspektrumantibiotika som haft pålitlig effekt mot multiresistenta bakterier med ESBL-enzym. Denna behandlingsmöjlighet hotas nu av enzymer med samlingsnamnet ESBLCARBA som bryter ned karbapenemer. För bakterier med denna resistens återstår i många fall få eller inga behandlingsalternativ. I länder nära oss med liknande sjukvårdsstruktur orsakar bakterier med ESBLCARBA dödsfall och försvårar avancerad sjukvård.

– I Sverige är förekomsten av bakterier med ESBLCARBA ännu låg. Lagändringen gör det möjligt att kunna hitta fall och begränsa smittspridning i svensk sjukvård. Vi får dessutom nu mycket bättre förutsättningar att följa och analysera utvecklingen och därmed kunna sätta in motåtgärder tidigt, säger Karin Tegmark Wisell, enhetschef antibiotika och vårdhygien, Smittskyddsinstitutet.

Nästan enbart importfall efter utlandsvård

I Sverige är ESBLCARBA än så länge ovanliga. Totalt har 37 fall av dessa bakterier rapporterats till Smittskyddsinstitutet. De fall vi konstaterat i Sverige är nästan uteslutande importfall och återspeglar, dels vilka länder svenskar reser till, dels förekomsten i dessa länder. Majoriteten av fallen är hemvändande efter kontakt med sjukvård i Grekland och Indien men fall har även förekommit från Egypten, Irak, Bosnien, Thailand, Israel, Irak, Iran, Brasilien, Syrien, Rumänien, Sri Lanka och Libyen. Det finns inga konstaterade utbrott av ESBLCARBA i Sverige ännu.

Grafen visar alla rapporterade fall av Enterobacteriaceae med enzymer av typen ESBLcarba i Sverige. Det finns olika gener som kodar för enzymerna (OXA-48, NDM, KPC och VIM) vilka illustreras i grafen.

– Även om vi hittills endast har ett fåtal fall så märker vi av en ökning och därför är det viktigt att sjukvården är uppmärksam på detta problem, säger Johan Struwe, överläkare, Smittskyddsinstitutet.

Vanlig ESBL ett varnande exempel på snabb spridning

Ett varnande exempel på hur snabbt en ny typ av resistens kan etablera sig är ökningen av vanliga ESBL-enzymer i svensk sjukvård. Bakterier med dessa enzymer är ofta multiresistenta men fortfarande möjliga att behandla med karbapenemer. Under den senaste femårsperioden har det skett en ökning från cirka 2 000 rapporterade fall år 2007 till över 5 000 fall år 2011.
Även om bakterier med ESBL kan orsaka svåra infektioner som blodförgiftning, då det är ytterst viktigt med effektiva antibiotika, så är en stor del av alla smittade endast bärare av bakterierna i sin tarmflora och alltså inte sjuka.

SMI tar fram kunskapsunderlag till sjukvården

Lagändringen gäller bakterier ur släktet Enterobacteriaceae som innefattar de vanliga sjukdomsframkallande bakterierna Klebsiella pneumoniae och Echerichia coli. Ett anpassat formulär för anmälan enligt smittskyddslagen kommer att finnas tillgänglig när föreskriften träder i kraft 15 mars.

Smittskyddsinstitutet kommer under våren att publicera ett uppdaterat kunskapsunderlag om ESBL riktat till laboratorier och sjukvårdspersonal.