Flera sjuka i lunginflammation efter harpestutbrott

Omkring 150 personer har insjuknat i harpest i Norrbotten hittills i år. Det är det största antalet fall som någonsin noterats i Norrbotten. Flera av de insjuknade har drabbats av långdragen lunginflammation med en besvärlig torrhosta, symtom som i normala fall är ovanliga.

I slutet på 60-talet inträffade stora utbrott av harpest i norra Sverige med som mest 2700 anmälda fall i landet 1967. Sjukdomen minskade under 70-talet och under 80-talet och första halvan av 90-talet var klinisk infektion hos människa sällsynt. I Norrbotten gick det flera år mellan diagnostiserade fall. Sedan 1995 har allt fler, om än sporadiska fall dykt upp.

Rekordåret 2008 har passerats med råge

2008 inträffade ett utbrott då 52 fall anmäldes. Det var fram till i år det högsta antalet fall som noterats i Norrbotten. Utbrottet var relativt lokalt och 84 procent av fallen rapporterades från Bodens kommun. I år har denna toppnotering redan passerats med råge. Fram till 12 september har 148 fall rapporterats varav 143 har diagnostiserats efter den 1 augusti. Utbrottet har också en större geografisk spridning i år. Fall har rapporterats från de flesta länsdelar även om utbrottet verkar mest intensivt i kustregionerna i sydost - framför allt i Boden, Kalix, Luleå och Piteå kommuner.

Harpest – antal anmälda fall enligt SML i Norrbotten 1989-2011 samt till och med 12 september 2012.

Långdragen lunginflammation

Harpest kan ge tre olika sjukdomstyper. Myggburen infektion är det vanligaste i Sverige och bedöms utgöra 90 procent av fallen. Den ger lokala sår och sedan sprider sig infektionen till lymfkörtlarna (ulceroglandulär form). Ibland kan bakterien spridas med blodet och ge så kallad tyfös form. Lunginflammation med besvärlig torrhosta är mycket sällsynt, men var relativt vanligt under utbrotten på 1960-talen. Intressant är att lunginflammation även varit relativt vanligt i år.

Lunginflammationen uppkommer när bakterier virvlar upp och inandas i lungorna (aerosol), men hur och varför detta skett i år är oklart. När vi talat med jägare och andra som vistas mycket ute i naturen rapporteras hög dödlighet bland skogsharar.

Fler kan smittas i år

Då både lingonsäsongen och den årliga älgjakten nu dragit igång kan betydligt fler människor komma att hinna smittas under denna säsong. Samtidigt kan vi väl snart att se fram mot de första frostnätterna som ju påtagligt reducerar antalet mygg som ju ändå är den huvudsakliga vektorn för smittöverföring.

Normala nivåer för hela riket

Nationellt sett ligger antalet rapporterade harpestfall på mer normala nivåer och till och med 12 september hade 303 fall anmälts. De senaste fem föregående åren har 174 till 484 fall anmälts under hela säsongen. Eftersom de flesta harpestfallen brukar rapporteras under september eller oktober är det än så länge svårt att förutsäga var helårssiffran för 2012 kommer att landa.

Symtom på harpest

Generella symtom vid harpest är hög feber, huvudvärk och illamående och de uppstår två till tio dygn efter smittillfället. Ytterligare symtom varierar beroende på smittsätt. I Sverige är det vanligast att smittas via myggbett (ungefär 90 procent av fallen), vilket ger den så kallade ulceroglandulära formen. Det blir ett svårläkt sår på platsen för myggbettet och de näraliggande lymfknutorna förstoras och blir ömma.

Personer som har smittats via luftvägarna insjuknar i lunginflammation. Vid intag av smittat vatten kan man insjukna med sår i munnen och svalget.

Åtgärder för att minska smittrisken

Skydd mot myggbett, med exempelvis täckande kläder och myggmedel, vid vistelse i skog och mark rekommenderas. Om man befinner sig i ett område där harpest förekommer bör man vara försiktig i kontakten med gnagare. När man hand om döda gnagare bör man använda skyddsklädsel och handskar.

/Anders Nystedt, infektionsläkare och biträdande smittskyddsläkare i Norrbotten
Marika Hjertqvist, Smittskyddsinstitutet